I morse gick jag upp riktigt tidigt för en lördagsmorgon. 08.15 startade radion. Min käre bror skulle tävla för första gången, i Tae kwon do, en kampsport. Även fast vi satt i en sunkig lokal och det bara var ca 12 tjejer och killar som skulle tävla så var det mysigt.

Jag själv håller inte på med någon sport, det saknar jag. Jag red dock innan men slutade för jag hade helt enkelt ingen motivation längre. Jag önskar innerligt att jag hade en sport jag höll på med. Man skaffar både vänner och erfarenhet OCH man får motion! Är det inte underbart? Sen tävlingarna och glädjen när man vinner eller att lära sig att ta det när man förlorar, man vinner ju nte, livet är ju en bergochdalbana.

Min borsa vann och man såg riktigt på honom hur stolt och lycklig han var, bra för en första tävling. Han som hade tänkt att sluta har tillslut funnit motivationen igen! Så ta vara på era sporter, aktiviteter, hobbies (vad det nu än är som sysselsätter dig), kommer det motgångar (vilket det säkert kommer att göra) så se det som en utmaning, en utmaning som du kommer klara galant! So DON'T give up my dear. :)

/Fiona :)