När tankar blir ord och jag snart inte orkar mer.

Varenda kväll innan jag ska lägga mig
Då dyker du upp i mina tankar
Bara sådär
Jag vill inte. Jag vill inte.
Tårar rullar ner längs redan blöta kinder
Månen som speglar sig i glansiga ögon
Det är jag, det är tyvärr jag.


Det känns som att utan dig kan jag inte andas, jag kvävs.
Jag vill bara ha dig vid min sida.
Jag saknar dig. Även fast du sårade mig. Djupt.
Det är bara en som är som du, du.
Jag vill inte se dig i ögonen, så rädd för att börja gråta.
Jag gråter nästan redan nu.
Du kan ju inte inse hur mycket jag tycker om dig.
Hur mycket jag älskar dig.
Mitt liv är halvt borta utan dig, du, du, du.
Jag minns dig som du var, du älskade ängel.
Jag vill att du ska komma tillbaka, sträcka ut din hand där igen.
Innan allt bara faller igen. För snart, snart kommer allt falla igen.
Det går inte att hålla tillbaka.
You mean the world to me.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0