Fan.

Hur fan hade ni tänkt att jag skulle ringa om jag ville komma om ni fan inte svarar i era jävla telefoner?!
VA?! Svara på den jävla frågan. Antingen tutar det upptaget eller så svarar ingen eller så är mobilen avstängd. Vafan. Jag är arg och ledsen.

Jag, far och bror skulle in till stan idag.
När jag öppnade dörren tog vinden tag i den och mig och flög upp, det kändes som om jag blottade mig, mitt innersta för hela världen på bara några få sekunder. Jag visste vad turen in till stan skulle leda till. Jag hade nästan rätt.

Jag var på en fotbollsmatch efter det, 1a halvlek gick väl. Under andra halvsov jag. Ögonen var torra som en halvöken och det kändes som om det hade fastnat 1 dl sand. Ögonlocken var så tunga som cement, kroppen levde sitt egna liv, ville inte lyssna på min hjärna som försökte hålla mig vaken. Stötte till mannen som satt framför mig flera gånger, förlåt ville jag säga, men jag somnade nästan igen.

Jag lagade mat, en god middag, trodde jag. Men ack så fel. Min mor kom och min bror sabbade allt. Maten smakade beskt, inte som en grapefrukt, utan darrandes, som gelé.

Arg och bitterhet. Välkommen, du har just bitit i det fruktansvärt sura äpplet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0